Forskning om åderbråck har gett modernare behandlingsmetoder

Åderbråck har länge behandlats på ungefär samma sätt, med kirurgi som innebär att patienten måste läggas in och sövas med narkos. De kirurgiska metoderna har de senaste åren emellertid alltmer kommit att ersättas med ingrepp som är mindre invasiva, det vill säga är skonsammare och inte kräver operation. Forskningen kring åderbråck och det som orsakar dem, venös insufficiens, har gjort mycket för denna utveckling och väntas leda till ännu modernare och effektivare behandling av åderbråck i framtiden.

Syftet med forskningen

Forskning kring åderbråck bedrivs i både privat och offentlig regi. Det främsta syftet med forskningen kring åderbråck och venös insufficiens kretsar kring att få fram effektivare och mindre invasiva behandlingsmetoder, men man forskar även mycket kring orsakerna till venös insufficiens och hur man kan förbygga sjukdomen. Venös insufficiens är en kärlsjukdom som drabbar ungefär 15% av alla män och så mycket som 25% av alla kvinnor, så det är en väldigt vanlig sjukdom. Forskarna är överens om att den till viss del är ärftlig, men vissa faktorer ökar risken, till exempel graviditet och övervikt. Ju mer man lär sig om hur och varför sjukdomen uppstår, desto mer kan man göra för att förhindra den.

Vad innebär venös insufficiens?

I korthet innebär venös insufficiens att de klaffar som förhindrar blodet att flöda tillbaka ner i venerna på sin väg upp mot hjärtat, inte sluter tätt. Detta sker när venerna utvidgas till följd av högt blodtryck. När blodet rinner upp och ner i venerna utvidgas de än mer och blodet samlas. Venerna blir tjocka och slingriga och syns under huden och det är det vi kallar åderbråck.

Åderbråck förekommer inte bara på benen utan kan även drabba kvinnor i underlivet, nästan uteslutande i samband med graviditet. Även i ändtarmsöppningen kan man få åderbråck, som då kallas hemorrojder. Slutligen kan man även få åderbråck i matstrupen, vilket i vissa fall kan få allvarliga konsekvenser.

Ultraljudsundersökning ger effektivare behandling

Ett viktigt steg i utvecklingen mot moderna, minimalinvasiva behandlingsmetoder mot åderbråck har tagits genom möjligheten att undersöka kärlen med ultraljud. Med ultraljud får läkaren en 3D-bild av kärlsystemet inifrån och ges därmed möjlighet att se precis var den venösa insufficiensen leder till problem. Tidigare kunde man bara dra ut hela venen, med hjälp av så kallad stripping, och hoppas att man blev av med problemen. Ultraljudsundersökning ger läkaren mer precision och gör att ingreppen kan minimeras till där de verkligen behövs.

Moderna behandlingar mot åderbråck

Läkaren har idag flera metoder av behandlingar att välja på, och flera är under utveckling. Den metod som används mest idag är så kallad endotermal ablation, det vill säga att med värme avlägsna venerna genom att hetta upp dem inifrån, varpå de imploderar. Det görs antingen med hjälp av laser eller radiovågor. Även ånga förekommer. Denna metod kräver inga snitt i huden, utan endast ett litet hål i huden görs, där man injicerar bedövning och sedan för in en tunn fiber som hettar upp kärlen inifrån.

En nackdel med värmebehandling är att den kräver så kallad tumescentbedövning, som kan ge upphov till viss smärta under injektionen. Tumescentbedövningen består av en vätska som dels åstadkommer en svullnad som gör att kärlet trycks ihop, och dels lägger sig som en skyddande hinna runt kärlet, som skyddar omkringliggande vävnad från hettan. Dock håller nya tekniker på att utvecklas som möjliggör värmebehandling utan tumescentbedövning, tack vare forskningen.

Fler metoder på gång

Vi ska här inte i detalj gå in på alla de övriga behandlingsmetoderna mot åderbråck som finns och som håller på att utvecklas, utan nöjer oss med att konstatera att forskningen kring åderbråck har kommit långt de senaste åren och lett till att en behandling mot åderbråck är betydligt säkrare och effektivare idag än den var för bara något decennium sedan. Att bli av med sina åderbråck är idag enkelt och innebär ingen operation eller inläggning på sjukhus. Ofta klaras det av på ett par timmar och patienten kan sedan själv ta sig hem.

Forskning kring åderbråck sker på många platser och med många olika inriktningar, så räkna med flera spännande genombrott i framtiden.