I våra ben, liksom i resten av kroppen, finns vener, de blodkärl som transporterar blodet tillbaka till hjärtat. I benens vener måste blodet alltså färdas uppåt. Det är musklerna i benen som pressar blodet uppåt mot hjärtat. För att förhindra att blodet rinner tillbaka nedåt när muskeln slappnar av finns klaffar i venerna, som öppnas och sluts för att släppa igenom och sedan hindra blodet att rinna nedåt. Dessa klaffar kan ibland bli otäta, ofta på grund av att venerna utvidgar sig till följd av högt blodtryck. En del blod rinner då alltså nedåt, sedan uppåt igen och så vidare, vilket medför att venerna vidgar sig ännu mer och till slut blir synliga genom huden och dessutom slingrar sig på ett karaktäristiskt sätt.
Tidigare trodde man att åderbråck drabbade kvinnor i högre grad än män, men numera tror man att det drabbar både kvinnor och män i lika hög grad. Däremot söker kvinnor oftare hjälp för sina åderbråck. Gravida och överviktiga personer löper högre risk att drabbas av åderbråck eftersom deras blodtryck är högre. Det har också visat sig vara ärftligt.
Den som vill bli av med synliga åderbråck kan genomgå behandling hos en klinik, men har man inte värre problem än synliga åderbråck får man bekosta behandlingen själv, och det kan ofta bli ganska dyrt. Många tycker dock att det är värt pengarna att slippa åderbråcken, särskilt yngre människor som drabbas.
Till att börja med kan man dock försöka stoppa besvären genom att bära en stödstrumpa, som dels hjälper blodet att ta sig uppåt i venerna genom att öka muskelpumpfunktionen och dels förhindrar blodet att rinna tillbaka. En medicinsk variant av stödstrumpa, så kallad kompressionsstrumpa, är ännu effektivare.
Inför en behandling mot åderbråck gör man alltid först en ultraljudsundersökning, som ger en djupbild av venernas utbredning och deras tillstånd. I benet löper både ett djupare och ett ytligare vensystem, och det är det inre som leder det mesta av blodet. Detta djupare system får sällan problem, utan det är det yttre som drabbas av åderbråck. Det innebär också att man kan klara sig utan de yttre venerna och därmed ta bort åderbråck utan att det påverkar blodcirkulationen. Genom ultraljudsbilden ser man var problemen finns och var man ska behandla.
Den vanligaste behandlingen mot åderbråck är att hetta upp och förstöra kärlväggarna med hjälp av laser. Metoden kräver endast ett minimalt hål i huden, där man först leder in en bedövningsvätska och därefter en tunn laserfiber. Laserbehandling ger ett bättre resultat och är också ett mindre ingrepp än så kallad stripping, som tidigare var den vanligaste behandlingsmetoden. Stripping innebar att man drog ut hela venen via öppningar vid ankeln och vid ljumsken. Stripping används fortfarande vid vissa kliniker, men laserbehandling är vanligare.
I stället för att värma upp kärlen med laser använder man ibland radiovågor. Båda dessa metoder är exempel på det som på läkarsvenska heter endotermal ablation, där ”endotermal” betyder ”uppvärmning inifrån” och ”ablation” betyder ”avlägsnande”.
Ett alternativ till laserbehandling, som vanligen används när venen är mycket slingrig, är att via en smal nål spruta in ett skum innehållande det kärlretande ämnet Aethoxysclerol i den skadade venen för att få den att kollapsa. Det här är en metod som både är billigare än laser, och som många läkare tror kommer att bli allt vanligare i framtiden.
Med denna metod tar man med hjälp av ett virknålsliknande verktyg bort de synliga åderbråcken från millimeterstora hål i huden. Virknålstekniken används för att få bort de synliga åderbråcken efter en laser- eller skumbehandling.
Vilken metod läkaren väljer är olika från fall till fall, och utgår alltid ifrån vad ultraljudsundersökningen visar. Alla metoder som används vid avlägsnande av åderbråck är säkra och effektiva. Dock ska du komma ihåg att åderbråck i sig oftast inte är farligt. Det kan till exempel inte leda till blodproppar, som en del tror.
Men åderbråck är så klart besvärliga ur kosmetisk synpunkt, och tycker man att det är jobbigt att gå runt med åderbråck på benen så går det lätt och i stort sett smärtfritt att ta bort dem, dock mot att man själv står för kostnaden.
Att åderbråck inte är särskilt snyggt är kanske de flesta överens om. De slingriga, mörklila ormarna som uppträder på vader och runt knäna hos en stor del av befolkningen är ingen rolig syn och många förknippar dem med ohälsa och kärlsjukdomar. Och att åderbråck är en sorts kärlsjukdom stämmer faktiskt, eftersom de orsakas av en dysfunktion i venerna.
Men att åderbråck ökar risken för blodproppar eller andra hjärt- och kärlsjukdomar stämmer inte. Faktum är att åderbråck för det mesta är helt ofarligt. Men för en liten del av de som drabbas kan åderbråcken i förlängningen leda till värre åkommor som svårläkta bensår, så vill man vara helt på den säkra sidan bör man låta en doktor undersöka åderbråcken. Och vill man vara helt på den säkra sidan kan man idag även låta ta bort åderbråcken snabbt och relativt smärtfritt.
Åderbråck drabbar ungefär en tredjedel av befolkningen. Vem som helst kan få det, och det blir vanligare ju äldre man blir. Dock kan det hos vissa dyka upp redan i tjugoårsåldern. Risken att få åderbråck ökar om man är överviktig eller om man är gravid och går upp mycket i vikt. Kvinnor löper också något högre risk att drabbas, åtminstone är det vad man hittills trott. Nyare studier visar dock inte på någon skillnad mellan könen, så detta kan betraktas som osäkert.
Anlag för åderbråck är också ärftligt, så om man har äldre släktingar som fått åderbråck ligger man definitivt i riskzonen, men det är inte säkert att man kommer att få besvär. På samma sätt kan man inte vara säker på att slippa åderbråck om man inte har det i släkten. I grund och botten är det förutom ovanstående faktorer en fråga om hur mycket man rör på sig och vilken typ av arbete man har, stillasittande eller aktivt.
Åderbråck bildas på grund av ökat blodtryck i venerna, de blodådror som leder syrefattigt blod tillbaka till lungorna och hjärtat. Det finns vener som ligger nära huden, och det finns vener som är mer djupliggande. Venerna är liksom resten av kärlsystemet anpassat efter hur stora mängder blod som pumpas runt och anpassar sig till kroppen genom hela livet, för att alltid se till att vara optimalt anpassat för att kunna föra ut blod till alla celler och sedan tillbaka till hjärtat.
I venerna är trycket lägre än i artärerna, som skjuter ut syrerikt blod från hjärtat. När blodet kommit ända ner till fötterna och ska färdas upp igen får venerna därför hjälp av vadmusklerna att pumpa upp blodet. När vadmuskeln spänns trycks venerna ihop och skjuter blodet uppåt. Samtidigt öppnas särskilda klaffar inne i venerna och släpper igenom blodet. När muskeln slappnar av stängs klaffarna så att blodet inte ska kunna rinna tillbaka. Detta system gör att blodet kan trotsa gravitationen på sin väg upp mot hjärtat. Om venklaffarna inte sluter tätt, kan blod rinna tillbaka ner genom venen samtidigt som nytt blod fylls på nedifrån. Detta leder till att trycket ökar och venen blir tjockare och tjockare och dessutom slingrar sig. Snart syns den som ett tjockt streck under huden, det vi kallar åderbråck.
Den som lever ett stillasittande liv, och dessutom är överviktig, kan dock lätt drabbas av förhöjt blodtryck, något som kan leda till att venklaffarna inte sluter tätt. Den som suttit länge på ett flygplan utan att kunna röra på benen är bekant med fenomenet att benen svullnar upp, något som dock går över när vadmusklerna får börja jobba igen.
Det är därför mycket viktigt, speciellt om man vet att man har anlag för åderbråck, att leva et aktivt liv där man rör sig mycket. Har man ett stillasittande liv bör man med jämna mellanrum resa sig upp och gå en stund. Tåhävningar är också bra, eftersom de aktiverar vadmusklerna.
Många som får åderbråck vill ta bort dem, dels av kosmetiska skäl, men också för att man är orolig att de skall leda till allvarligare sjukdomar. Man får dock inte borttagning av åderbråck finansierad av den allmänna sjukvården, utan det räknas som ett kosmetiskt ingrepp. Om en läkare misstänker att åderbråcken kan leda till värre åkommor som bensår, får man dock ingreppet betalt av landstinget.
Har man ett åderbråck som ger besvär som krypningar, svullnader, pigmentförändringar eller andra symtom är det alltid bra att gå till vårdcentralen och låta en läkare ta sig en titt på benet. I de allra flesta fall är ett åderbråck helt ofarligt, men om det kan misstänkas kunna leda till värre komplikationer bör man alltid avlägsna dem.